Kärlek och värme med Det lieder mot vår”

 

 

Kärlek, hopp, värme och underbara vårkänslor. Det fick publiken uppleva under konserten ”Det lieder mot vår” med Ellen Larsson och Bernhard Greter i Equmeniakyrkan i Trollhättan.

Ellen Larsson är sopran med mjuk, men kraftfull och känslig röst, och ett brett register, där tonerna lekande lätt svingar sig hur högt upp som helst. Bernhard Greter är skicklig och lyhörd pianist, som efter konserten fick omdömet ”Han spelar ju som en gud!”

Båda arbetar på Göteborgsoperan, hon som sopran i kören och han som biträdande kormästare. Båda är också kända för Trollhättepubliken. Hon som numera bor i Sjuntorp och bland annat sjöng solo, när Göteborgsoperans kör och orkester gav Vivaldis Gloria i Pingstkyrkan i Trollhättan i oktober 2023. Han som under flera år medverkade under Aurorafestivalen.

I Trollhättan bjöd de på ett varierat och avancerat program, som presenterades naturligt och avspänt.

_ Vi har just haft premiär på Benjamin Brittens mästerverk Peter Grimes. En fantastisk men något tung uppsättning. Därför känns det så fint att komma hit till ljus och vårsol i Trollhättan”. sa Bernhard Greter.

Konserten inleddes med två verk av Wilhelm Peterson- Berger – Aspåkerspolska och Jungfrun under lind, där den senare egentligen är ett bravurnummer för tenorer, typ Jussi Björling, men som Ellen Larsson tolkade med känslighet till lyhört ackompanjemang.

Adeles skrattaria ut operetten Läderlappen är krävande, men framfördes lättsamt och uttrycksfullt.

Publiken fick lyssna till två verk ur Richard Strauss Mädchenblumen – Blåklint och Vallmo, samt fyra underbara stycken av Ture Rangström.

Underbara var också tre stycken av Gösta Nyström ur sångcykeln Känslor vid havet, som komponerades efter att Nyström flyttat till Göteborg.

Bernhard Greter spelade två fantastiska pianosolon – först den norske tonsättaren Christian Sindings Vårbrus (eller kanske mer känd som Frühlingsrauschen), som beskriver vårens uppvaknande och sedan Frédéric Chopins Vals i ass dur. Båda framfördes med imponerande skicklighet med krävande fingerspel och fin nyansering.

Konsertens höjdpunkt var kanske det sista stycket – Frülingsstimmen av Johan Strauss II, som ibland framförs av en hel symfoniorkester, men som de två på scenen tolkade med bravur. Verket har flera satser med olika temperament och klangfärg, lockande och uttrycksfullt, följsamt och innerligt.

Ellen Larsson och Bernhard Greter spred glädje och vårkänslor till den imponerade publiken, som inte ville sluta applådera. Därför blev det ett härligt extranummer – Franz Lehars ”Meine lippen sie küssen so heiss”.

Text: Lisbeth Bengtsson