louise

Christina Grigoriants imponerade stort med sitt känsliga pianospel, som gjorde publiken både berörd och rörd.

Högtidsstund med Christina Grigoryants och Rachmaninovs dramatiska musik

Pianisten Christina Grigoryants trollband verkligen publiken, när hon presenterade sitt program Rachmaninov 150 år i Trollhättans missionskyrka.

Christina Grigoryants kommer från en armenisk musikerfamilj. Hon har en utsökt känsla för musik och med yppersta virtuositet rör hon sig från de stora klassiska verken till fantastiska improvisationer inom jazz. För tio år sedan träffade hon sin man i samband med en konsert i Nordnorge. Numera bor paret i Stockholm.

För henne är Rachmaninov en stark inspirationskälla och hon framför på ett imponerande sätt hans känslosamma och dramatiska musik.

I Trollhättan fick publiken uppleva utomordentliga framföranden av två Etude-Tableau i

C moll och A moll, två Moments Musicaux och tre Preludes. Som avslutning spelades den dramatiska och mycket krävande Pianosonat nr 2 från 1913, som sällan spelas men som nog är Rachmaninovs mest kända och älskade verk.

Publiken var entusiastisk och applåderade och gav stående ovationer. Men konserten var inte slut här. Som extranummer spelade Christina Grigoryants Liszt och avslutade med en fantastisk improvisation av George Gershwins Rapsody in Blue.

Det finns pianister som spelar allt helt rätt och tekniskt skickligt, men utan känsla. För Christina Grigoriants är det precis tvärtom. Förutom imponerande teknisk virtuositet märker man att hon älskar musiken och lägger in all sin kärlek i den, nyanserar från vemod till kraftfulla partier, från innerlighet till vanmakt, och som publik blir man både berörd och rörd.

Konserten inleddes med att Rolf Elamsson berättade om kompositören Sergej Rachmaninov. Han föddes 1873 i Semjonovo i kejsardömet Ryssland. Han anses vara den siste store romantikern, som inspirerades av Pjotr Tjajkoskij och Nikolaj Rimskij-Korsakov. 22 år gammal skrev Rachmaninov sin första symfoni, som fick så dålig kritik att den unge kompositören blev djupt deprimerad under lång tid. Efter den ryska revolutionen 1917 flydde han till Schweiz och sedan till USA, där han levde till sin död 1943. För eftervärlden är Rachmaninov mest känd för sina fyra monumentala pianokonserter och tre storslagna symfonier, men också ett antal operor och även körmusik.

Text och foto: Lisbeth Bengtsson

RACHMANINOV 150 ÅR

CHRISTINA GRIGORYANTS, piano

ROLF ELAMSSON, berättare

Söndag 18 februari kl. 16.00 2024, Missionskyrkan Trollhättan

Sergej Rachmaninov, 1873-1943

Prélude in B Minor, Op. 32: No. 10
Prélude In G-sharp Minor, Op. 32: No. 12
Prélude In D Major, Op. 23: No. 4

Etude-Tableau in C Minor, Op. 39: No. 1
Etude-Tableau in A Minor, Op. 39: No. 2

Moment Musicaux in E Minor, Op. 16: No. 4
Moment Musicaux in B-flat Minor, Op. 16: No. 1

Piano Sonata No. 2 In B-flat Minor, Op. 36. Originalversionen från 1913
1 – Allegro Agitato
2 – Non Allegro – Lento
3 – Allegro Molto

Världsberömda pianotrion Trio con Brio Copenhagen gav verkligen allt och imponerade stort på publiken i Trollhättans konsthall.

Dramatik och starka känslor med världsberömd pianotrio

En makalös eftermiddag fick publiken uppleva när världsberömda pianotrion Trio con Brio Copenhagen gav konsert i Trollhättans konsthall.

Trion består av två systrar från Sydkorea, violinisten Soo-Jin Hong och cellisten Soo-Kyung Hong, samt danske pianisten Jens Elvekjaer. De hör numera hemma i Köpenhamn och är erkända som en av världens bästa pianoensembler, som turnerar flitigt och regelbundet framträder på världens största och mest kända arenor.

Helt otroligt att få dessa världsartister till Trollhättan! Detta blev möjligt tack vare att flera konsertföreningar i Västsverige har samverkat och tillsammans lagt upp en turné för trion.

Trion bildades 1999 på Universitetet för musik och scenkonst i Wien och allt började med att pianisten och cellisten förälskade sig i varandra. Nu är de gifta sedan många år och har en dotter tillsammans.

Konserten inleddes med Ludwig van Beethovens Klavertrio nummer 1 i Ess Dur (opus 1 nr 1), som är det första opus som Beethoven gav ut. Den omfattar fyra satser som innehåller innerlig nyansering från dramatik och vild lekfullhet till mjuk eftertänksamhet och med imponerande löpningar på pianot.

Trion fortsatte med Beethoven, nämligen Klavertrio nummer 5 i D Dur (opus 70 nr 1). Beethovens karriär har delats upp i tre perioder – den tidiga, mitten och den sena perioden.

Detta verk skrevs 1808, mellan den heroiska mellanperioden och den experimenterande sista perioden. Musiken är väldigt speciell och kallas ofta för Spöktrion.

Efter pausen framfördes Dmitrij Sjostakovitjs Klavertrio nummer 2 i E Moll, som skrevs 1944 under andra världskriget och tillägnades kompositörens bästa vän, Ivan Sollertinsky, som deporterades till Sibirien. Musiken speglar desperation, vanmakt och kaos och upplevelsen blev mycket stark och gripande.

De tre musikerna gav verkligen allt och hade under hela konserten fin kontakt med varandra.

En särskild eloge till konsertens bladvändare, Olle Martinsson.

Text och bild: Lisbeth Bengtsson

Söndag 28 januari kl 16.00

Trio Con Brio Copenhagen

Soo-Jin Hong, Soo-Kyung Hong och Jens Elvekjaer

fiol, cello och piano

Konsthallen, Trollhättan

LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770 – 1827) Klavertrio nr 1 i Ess Dur, opus 1 nr 1

LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770 – 1827) Klavertrio nr 5 i D Dur, opus 70 nr 1

DMITRIJ SJOSTAKOVITJ (1906 – 1975) Klavertrio nr 2 i E Moll

TROLLHÄTTANS KONSERTFÖRENING STUDIEFRÄMJANDET

Nästa konsert: Rachmaninov 150 år med Christina Grigoryants, piano.

Söndag 18 februari kl 16.00 i Missionskyrkan, Trollhättan.

Trollhättans Kammarkör i smakfullt svart och rött bjöd på en stämningsfull konsert i Trollhättans vackra pingstkyrka.

Stämning och glädje på Kammarkörens julkonsert

Härlig julstämning och imponerande sång med kristallklara sopraner. Så var det när Trollhättans Kammarkör bjöd på julkonsert i vackra Pingstkyrkan, som var smyckad med stjärnor, ljus och gnistrande granar.

Kammarkörens julkonsert är en fin tradition och ett måste för många. Annars blir det ingen riktig jul!

Kören i smakfullt svart och rött inledde med Eddie Polas och George Wyles It´s the most wonderful time of the year och frågan är om inte jultiden ändå är årets underbaraste tid.

Därefter fick publiken njuta av ett varierat program.

Här fanns vackra svenska julsånger som När det lider mot jul med text av Jeanna Otterdahl och musik av Ruben Liljefors.

Här fanns också engelska traditionella carols – Deck the hall och Ding dong, merrily on high, framförda lättsamt, nyanserat och kristallklart. Härligt glädjefylld, pigg och rolig var också Jingle bells, i snabbt tempo till ackompanjemang av Cecilia Hermansson vid pianot.

Kören sjöng på latin, sakralt och jublande i Trond Kvernos Ave maris stella, Var hälsad havets stjärna. Stämningsfull var också William J Kirkpatricks Away in a manger, på svenska I krubban i stallet med text av Britt G Hallqvist. Den ingick bland ytterligare tre lovsånger om Jesu födelse – Otto Olssons Guds son är född, Agneta Skölds There is no rose med okänt ursprung från 1400-talet och Francis Poulencs Hodie Christus natus est, I dag är Jesus född, en glädjefylld lovsång som sjöngs på latin.

En trolsk och nästan mystisk stämning blev det i Tomtarnas julnatt, som började svagt och spännande. Sedan följde Pepparkaksgubbarna i rolig sättning och Anders Edenroths Ris à la Malta med underfundig text och härlig sambatakt.

Endast smakprov kan nämnas ur det digra programmet, som avslutades med en stämningsfull och fin tolkning av Stilla natt, med ursprungstext av Joseph Mohr och musik av Franz Gruber.

Efter konserten fick kören stående ovationer och bjöd därefter på ett extranummer: Jul, jul strålande jul med text av Edvard Evers och musik av Gustaf Nordqvist. En härlig avslutning! Dirigenter var Olle Zandén och Cecilia Hermansson, som också svarade för pianoackompanjemang.

Text och bild: Lisbeth Bengtsson

NORDIC SONG FESTIVAL I SAMARBETE MED TROLLHÄTTANS KONSERTFÖRENING
KONSERT
19 NOVEMBER 2023
MISSIONSKYRKAN, TROLLHÄTTAN kl. 16.00
IDIL ALPSOY, mezzosopran
ERIC SCHOEFFLER, basbaryton
Beatrice Vanzo, pianist

Lars-Erik Larsson (1908-19869: Ur “12 visor” (Emil Hagström)
Akvarell
Kyrkroten
Kistemålaren

Ture Rangström (1884-1947): Ur ”Lyrik”

Stjärnöga (Bo Bergman)

Jean Sibelius (1865-1957):

Sen har jag ej frågat mera Op. 17, No. 1 (J. L. Runeberg)
Säf, Säf susa Op.36, No. 4 (G. Fröding)
Impromptu Op. 5, No. 6 in e major
Lasse liten Op.37 (Z. Topelius)
Var det en dröm? Op.37 (J. J. Wecksell)

PAUS

C. M. Bellman (1740-1795):

Glimmande nymf

Vila vid denna källa

Matti Borg (1956- ): Ur ”15 sånger till dikter av Gustaf Fröding”

 En vårfästmö
En kärleksvisa

Edvard Grieg (1843-1907): Ur Lyric pieces op. 54
Nocturne

Per Nørgård (1932- ): Ur Magdalene Sange (3 Sange til tekster af Hanne Groes)
I Kaldedrømme
III Sent møde

Ivar Hallström (1826-1901): Ur Den Bergtagna (Frans Hedberg)
Och jungfrun hon skulle sig till ottesången gå

Gunnar de Frumerie (1908-1987): Ur Hjärtats sånger Op.27 (Pär Lagerkvist)
När du sluter mina ögon
Det bliver vackert där du går
Som en våg

Carl Nielsen (1865-1931): Ur opus 4 (J. P. Jacobsen)
Irmelin Rose

Matti Borg: Ur ”15 sånger till dikter av Gustaf Fröding”
Äktenskapsfrågan

Tre av operakörens sopraner är från Trollhättan: Ellen Larsson och Anna Johansson….

… och Karin Hammar

Högtidsstund med Göteborgsoperans kör och orkester

En musikalisk högtidsstund var det när Göteborgsoperan gästade Trollhättan på sitt årliga besök, den här gången med både kör och orkester, tillsammans drygt 50 personer. I kören fanns inte mindre än tre sångare från Trollhättan, alla i sopranstämman – Anna Johansson, Karin Hammar och Ellen Larsson.

Konserten framfördes i Pingstkyrkans stora, vackra sal, som var välbesatt. Och efteråt var publiken både rörd och tagen. Flera uttryckte hur underbart det är att höra levande musik och lyssna på verkligt skickliga musiker. Och musikerna själva tyckte det var trevligt att få komma upp ur orkesterdiket och visa upp sig på scenen.

Orkestern öppnade fint med Sinfonia i e-moll av den svenske 1700-talskompositören Johan Helmich Roman.

Konserten fortsatte sedan med Johann Sebastian Bachs Kommt, eilet, stimme Sait und Lieder ur kantaten Wer mich liebet, det vird mein med utmärkte tenoren Tyler Johnson som solist.

Som solist i Antonio Vivaldis kantat Cessate, omai cessate sjöng alten Sarah Pistorius uttrycksfullt och dramatiskt, med stor inlevelse, underbar röst och brett register.

Därefter kom Tyler Johnson tillbaka i Johann Sebastian Bachs krävande stycke Eile, Herz voll Freudichkeit ur kantaten Erfreute Zeit im neuen Bund.

Hela första delen spelades utan dirigent, i så kallad camerata-form. Konsertmästare var Dieter Schöning.

Efter pausen följde så Vivaldis älskade körverk Gloria, som innehåller allt från sorg och innerlig bön om barmhärtighet till jublande lovsång i fint samspel mellan kören och orkestern. Dirigent var Andreas Eriksson Hjort, som gav stycket energi och puls.

Solister här var sopranen Ellen Larsson, ensam i versen Domine Deus, rex coelestis och tillsammans med sopranen Leonie Maxwell Hayes i Laudamus te, benedicimus te.

Solist var också alten Anna-Sara Åberg.

Text och foto: Lisbeth Bengtsson

Med humor och allvar, utsökt skådespeleri och underbara röster presenterade Ida Görsch och Tore Sunesson en både rörande och tankeväckande föreställning på ungdomskulturhuset N3 i Trollhättan.

Roligt, tankeväckande och rörande när

modiga kvinnor visade upp sig i Trollhättan

Åh, vilken fantastisk musikteater publiken fick uppleva när ”Åh, ni fantastiska kvinnor, del 2” visades i ungdomskulturhuset N3s orkestersal.

För föreställningen svarar Ida Görsch, scenkonstnär, sångerska och pedagog och Tore Sunesson, sångare, pianist och körledare.

På ett både humoristiskt, tankeväckande och rörande sätt presenterade de ett pärlband av kvinnor som varit pionjärer och föregångare inom vetenskap, musik och i kampen för mänskliga rättigheter och lika rösträtt för alla. Allt omramat av ett 20-tal musikstycken från Nessun Dorma ur Puccinis opera Turandot och Ave Generosa, som sjöngs tvåstämmigt tillsammans med publiken, till Lalehs rörande låt Goliat, om att modigt kämpa mot övermakten, och Stefan Nilssons och Py Bäckmans underbara Gabriellas sång.

Det är möjligt att bara nämna några av de nästan 40 kvinnor som presenterades. En del av dem är kända, andra okända sedan de skjutsats ut ur historieskrivningen och fallit i glömska.

Ett exempel på detta är Mileva Maric, som var gift med Albert Einstein och tillsammans med honom utvecklade relativitetsteorin, medan mannen fick hela äran och berömmelsen.

Ett annat är tonsättaren och konstnären Alma Mahler, som tvingades avstå från sin egen lysande karriär när hon gifte sig med Gustav Mahler.

En beundransvärd insats gjorde Harriet Tubman, som genom en underjordisk tunnel räddade hundratals slavar i USA och blev första kvinnan som ledde en militäroperation, något som också fallit i glömska.

Maria Magdalena Mathsdotter, uppvuxen i en nomadiserad renskötarfamilj engagerade sig för bättre skolor för samiska barn. Hon skidade till Stockholm vintern 1864 och fick audiens hos kung Karl XV. Hennes begäran om medel bifölls och därmed kunde man bygga en friskola.

Elsa Laula Rehnberg från Vilhelmina, som var barnmorska och stridbar agitator för samernas rättigheter, blev ordförande för det första sametinget.

Mer känd är kanske Hildegard av Bingen, abedissa, predikant och tonsättare på 1100-talet, som var den första som propagerade för att den kvinnliga sexualiteten inte var av ondo.

Känd är nog också Clara Schumann, en av 1800-talets mest lysande pianister och kompositörer, vars man Robert satte stopp för henne eftersom han själv inte ville komma i skymundan.

Fanny Mendelssohn gav ut sina kompositioner i sin brors namn, utom Schwanenlied som hon gav ut i eget namn.

Marie Curie, som efter många diskussioner fick två nobelpris trots att hon var kvinna, 1903 i fysik tillsammans med sin man och 1911 själv i kemi.

Hungerkravallerna 1917 med potatisupproret berördes, då 19 personer häktades och fyra kvinnor pekades ut för att ha varit särskilt aktiva.

I kampen för rösträtt tog suffragetterna i England till våldsamma metoder. I Sverige bildades Landsföreningen för kvinnors rösträtt, som samlade 300 000 namnunderskrifter och 1903 formulerade sitt krav på att kvinnor skulle få rösta på samma villkor som män.

Det dröjde dock ända till 1921 innan kvinnorna vann den politiska rösträtten efter mycket hårt arbete.

Text och bild: Lisbeth Bengtsson

Skickliga duon Anders Emtell och Madeleine Johansson bjöd publiken på ett spännande program i Trollhättans konsthall.

Höstens första konsert med

gamla mästare i nytt sällskap

Gamla mästare i nytt sällskap. Det var titeln på konserten, som Duo Emtell Johansson bjöd på i Trollhättans konsthall.

Duon består av Anders Emtell, gitarr, och Madeleine Johansson, tvärflöjt.

De träffades på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, där de gick i samma klass. Efter Master in Music respektive Post Graduate soloistdiplom tog de upp samarbetet och båda är nu frilansande solister, som spelar i många prominenta sammanhang och har tilldelats flera fina utmärkelser.

Anders Emtell har kompletterat sin utbildning med kantorsexamen vid Sköndals högskola. Och Madeleine Johansson var faktiskt i Trollhättan i januari 2020 och gav konsert tillsammans med Stockholm Wind Quartet.

I Trollhättan presenterade duon ett varierat program, där publiken fick stifta bekantskap med storheter som Mario Castelnuovo Tedesco, pianist och tonsättare, som tillhörde den moderata modernismen och även har skrivit en hel del filmmusik, och Lowell Liebermann, amerikansk kompositör, pianist och dirigent.

Välgörande var det att lyssna på en av Hector Villa Lobos Bachianas Brasilieiras, den mjuka och känslosamma nummer 5. Storartad var också Johann Sebastian Bachs Jesu bleibet meine freude, som egentligen är komponerad för stor orkester, kör och sångsolister, men som här framfördes på ett utmärkt sätt i ett arrangemang för flöjt och gitarr.

Mycket spännande var L´Aube Enchantee (Den förtrollande gryningen), en tretton minuters indisk raga av Ravi Shankar, indisk kompositör och citarspelare, som kombinerar indisk folktradition med den klassiska musiken och som för övrigt lärde George Harrison i The Beatles att spela citar.

Därefter följde Anton Diabellis vackra Pot-Purri på Beethovens mest älskade teman.

Som avslutning spelades svit i fyra satser av den argentinske kompositören och gitarristen Maximo Diego Pujol. Var och en av de fyra satserna beskriver olika stadsdelar i kompositörens födelsestad Buenos Aires.

Duo Emtell Johansson imponerade stort med skicklighet, fina nyanser och innerlig känsla och efter publikens entusiastiska applåder blev det ett extranummer: Air av Bach, så rörande och så vackert.

Text och foto: Lisbeth Bengtsson

Konsertföreningen var med när Hela Kronan gungade

Trollhättans Konsertförening deltog i stadsdelsfestivalen Hela Kronan Gungar på Kronogården i helgen. Omkring 20 föreningar och organisationer ställde ut och Peter Göthblad och Sten Bengtsson bemannade Konsertföreningens informationsbord. De hade sammanställt kommande konsertsäsong i ett fint häfte som de delade ut. De hade också ett quiss, där deltagarna kunde vinna konsertbiljetter.

Peter Göthblad och Sten Bengtsson bemannade Konsertföreningens informationsbord och träffade många blivande konsertbesökare.